shesthatgirl.blogg.se

Att ha en bror som är lite äldre än mig själv har varit både positivt och negativt. Eftersom han är äldre så har han alltid kommit först i familjen med allting, tex. han får en egen telefon till julklapp även om det var jag som hade det på julklappslistan och inte han, han får en egen bil då han fyller 18 år medan jag blir utan, han får en lägenhet som vår far köpt och betalar lån på medan jag blir utan, osvosv.

Men de positiva sakerna har varit att jag har känt mig skyddad i en viss ålder, det var kanske då jag var 10-15. Dessutom har jag som yngre haft en vän vid min sida dagligen, iallafall vad jag trott då. 

 

Men nu kommer vi till det sjukaste. Medan jag har känt att vi har varit vänner med strider, syskonkärlek som det kallas då syskonen strider om onödiga saker, så har han manipulerat mig helt och hållet. Han manipulera pengar av mig, till sist var han skuld mig över 300€. Han har hotat mig då han inte fått som han vill, både med att slå och andra saker som att avslöja några av mina hemligheter som bara han vetat om. 
Jag har trott att detta är helt normalt förrän jag flyttade ifrån allt skit och fick uppleva världen för mig själv. Detta är ju inte normalt, eller vad säger ni? 
Han har alla symptomer på att vara narsisist, vilket han absolut är också men ni kanske inte ser det med att bara läsa detta inlägg, men jag kommer i framtiden berätta mer.

 

Som jag tidigare nämnt så har jag och min mamma inte någon relation alls över huvudtaget eftersom vi inte kommer överens och jag har aldrig riktigt tyckt om henne. Detta är ju något som min bror absolut inte förstår. Så han beter sig som skit mot mig bara för att han tycker att det är rätt mot mig, för att han tror jag behandlar vår mamma dåligt, vilket jag absolut inte gör. Visst har jag sagt onödiga saker till henne i unga dagar men jag är bara människa och gör misstag, men de hon gjort mot mig är inte längre misstag och det är osaken till varför jag valt att inte ha henne i mitt liv längre. Förståss är jag ibland i kontakt med henne då jag tex. är barnvakt till min lillebror som bara är under 10år. Men ingen annan kontakt. 
Min storebror har aldrig funderat varför saker är som dom är. För att inte ljuga nu så har han faktiskt sagt något liknande till mig som "jag förstår inte varför du beter dig skit mot vår mamma och skriver quotes som jag lovar handlar om henne. Du har påriktigt fel i huvudet, allvarliga problem, jävla narsisist". Så det att jag skrev ordet aldrig kanske inte riktigt passar in eftersom jag hade chans att berätta åt honom då. Men skulle jag berätta så skulle han aldrig i hela hans liv tro mig, vilket gör så att jag heldre är tyst om saken. Jag kan aldrig tänka mig att ens börja förklara vår relation till honom, varför det är som det är mellan oss, eftersom han alltid sagt att jag är en lögnare direkt jag har berättat något han inte håller med om eller vill tro på. Dessutom tror han aldrig på det att den mamman han haft och har är en helt annan än vad jag haft. Och för den delen har han absolut ingenting med saken att göra. Men att ens egen bror kan säga fula saker som "jävla äckliga människa" "du har allvarliga problem" och dessutom hota sin lillesyster med att slå mig bara för något han tror sig veta något om men i verkligheten inte vet ens 1% om. 

 

Detta är igen lite bakgrund, saker som hänt, lite åsikter och tankar som vanligt. Jag försöker skriva mera i något annat inlägg, men jag vill inte skriva för mycket så ni inte orkar läsa ;)